-

2010-12-14 @ 15:56:47
I det fina tunna ljuset står jag och väntar tyst. Sommaren är framför, kvarteret nästan tömt. På människor och känslor, ingen rörelse någonstans. Aldrig, aldrig ensam, alltid ensam här. Men den fina tunna linjen mellan våran värld och din.
Skär igenom varje ljud, genom varje utsträckt tanke. Varje ansats att förstå, varje sång jag någonsin sjöng.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0